Nästa klass

Det har varit en hektisk säsong med många kurser och, vill jag tänka, framsteg.

Först var det tävlingsdebut i lydnadsettan på Nacka Cup. 154p fick vi och en tredjeplacering. Under vintern kastrerade jag Norpan och han fick en infektion som tog lång tid att läka, så träningen blev lite vilande. Satte igång med lite egen träning och träningstävlingar samtidigt som jag gick elev för fantastiska Anne-Marie Fson Bjuggren och snyltade lite på hennes tips till den förberedande tävlingslydnaden.

Nästa tävling blev 21:a april på Mälarö BK. Det var toppenväder, en jättetrevlig klubb och en supertaggad Norp som gjorde hela linförighetsmomentet glatt travande med ögonen naglade i mitt ansikte. 175,5p, en andraplacering och ett förstapris!

Har haft lite dubier om jag ska försöka mig på ett LP eller inte i ettan nu. Tänkte först anmäla mig direkt till två till officiella ettor men min kropp och mitt liv utanför hunden sa nej. Jag hinner helt enkelt inte just nu. Men kanske kan man åka på lite tävlingar i sommar, satsar på att debutera tvåan i nästa Nacka Cup i november så jag inte behöver stressa, även om väderleken kan bereda lite motstånd då.

Vi har inga regelrätta 2:an-kurser utan gick istället en helg med Kicki Ewö där vi kände på de nya momenten, hur man bäst går vidare. Framförallt var det rutan, fjärdirrigering, apportering, inkallning med ställande och 2:ans hopp vi tränade.

Rutan är förstås svår. Norpan är inte helt förtjust i att springa rakt fram med mig i ryggen, det är ju något vi har problem med i agilityn också, framåtsug och förmågan att släppa föraren. Men jag tycker ändå att det går framåt, varvar att lägga ut något på olika avstånd med att luras att lägga ut något och ge belöningen från mig när han stannar upp och undrar vart bollen tog vägen. Måste dock öva "stå" så att det sitter helt ovillkorligt oavsett var jag befinner mig. Framifrån, bakifrån, från sidan. Så borde både inkallande med ställande och rutan bli bättre. Än så länge är det fortfarande träning med massa hjälper, belöningsknep och klicker. Jag vill inte bli otålig så att det blir slarvigt. Vore så grymt att ha riktigt snygga moment i tvåan (så som jag tycker de flesta är i ettan nu). Men det känns som att det finns fler fallgropar nu, inkallning med ställande kan leda till sega inkallningar, framåtsändande med ställande likaså. För att han ska hålla farten måste jag hela tiden överlista honom, vara oberäknelig utan att han ska känna sig lurad och vilja lägga av eller hitta på egna konstigheter. Klicker är grejen tror jag.

Intressant med ställandet i rutan är att både Sanna (Hedengren) och Kicki stödjer tanken att klicka redan i en inbromsande rörelse från Norpans sida. Det känns skitkonstigt att belöna ett "trav" men när jag tänker mig det som en shaping så är det ju logiskt. Om han får klick när han bromsar in på mig "stå" borde han ju vilja bromsa bättre och tydligare? Om jag blir mer restriktiv med klickandet och kräver mer och mer? Känns så svårt bara när jag tycker att han ju ska kunna "stå" och att det ska betyda omedelbart och blixttydligt.

Har iaf köpt koner att öva med. Köpte från jami men det var skitdumt eftersom det fanns på stadium för 7kr styck och utan frakt. Men men, de kanske försvinner eller äts upp eller nåt.

Ikväll ordnar jag och Mira träningstävling i agility. Det ska bli roligt att fixa men jag ska försöka hålla mig från att testa banan själv kanske. Jag och Norp börjar ändå bara bråka när vi kör hel bana. Några hinder med boll framåt och så funkar men utan boll och för många hinder = totalt kaos. Han skäller och biter mig i armarna och jag blir irriterad även om jag vet att det bara beror på att jag inte är bra nog på att vara tydlig i mina dirigeringar. Men HUR blir man det? Jag borde gå en koordinationskurs eller något. Så länge jag är så här kass så är det en sport som har tappat sin glans lite tyvärr. Vi går tävlingskursen nu men blir det inte bättre lägger jag nog ner och satsar på lydnaden. Där man man pussla och finslipa och jobba lugnt och fokuserat. Vilket ingen av oss kan i agilityn.